Såhär 1 månad in i min traineeperiod här i England börjar man se vilka skillnader som finns mellan kulturerna på arbetsplatser i Sverige och England, även inom samma företag. Den mest slående skillnaden är ju att många på kontoret här har likadana arbetskläder, skojortor med företagets logga och namn broderat på. Detta är faktiskt riktigt smidigt, speciellt häromdagen när jag satt i möte med 5 personer jag aldrig träffat förut och omöjligt hade kunna komma ihåg namnen på om det inte varit för skojortorna. Med på mötet var det även en HUND, det kanske inte heller hade hänt i Sverige. Jag tror att hunden heter Preston och han ska bli ledarhund, så han är här hos oss och övar.

En annan slående skillnad är det här med fika, och där är det väl egentligen vi svenskar som är konstiga. Här fikar man en gång i veckan (per avdelning), och det är något som införts för att det är ett svenskt företag. Lite konstigt för oss svenskar som är “vana” att fika två gånger om dagen (även om jag oftast inte gör det på hemmakontoret). Idag lyckas jag dock med konststycket att fika två gånger häri England – i morse var vi nämligen inbjudna på fika med IT-avdelningen och snart har vi fika med vår egen avdelning. Fika med IT-avdelningen innebar en “full english breakfast” upp i matsalen så nu är jag proppmätt trots att jag undvek en hel del av konstigheterna som det fanns att välja på. Såhär i efterhand kanske man skulle skippat frukosten hemma i morse.

I övrigt så rullar livet i England på, det har varit riktigt fint väder denna vecka och igår var det shortspremiär! Min syster kom hit igår och mina föräldrar har precis landat så nu till helgen blir det fullt upp med besök. Riktigt kul och bra mot den hemlängtan som smyger sig på ibland.

Här bor vi!

Hej,

Det var inte igår jag skrev något här, tyvärr har det varit fullt upp. Men nu är det verkligen dags för en uppdatering.

Just nu befinner jag mig i Workington, som ligger i norra England, på min tredje traineeperiod. Holmen har ett kartongbruk här som ingår i Iggesund Paperboard och det är här jag utför mitt tredje traineeprojekt. Vi är tre stycken traineer som är på plats just nu, och vi bor tillsammans i ett sött litet hus i den närliggande byn (?) Cockermouth. Det är en helt fantastiskt miljö att bo i här, allt är så otroligt vackert. En kort biltur eller promenad och du har de vackraste vyerna framför dig.

Projektet jag arbetar med är kopplat till det faktum att vi här i Workington håller på att starta upp en biobränslepanna. Till en biobränslepanna krävs en himla massa bränsle och det är typ där jag kommer in. För att väga allt bränsle som kommer in till anläggningen håller vi på att installera två nya lastbilsvågar och en ny programvara för dessa. Mitt uppdrag är att ta fram rutiner, manualer, automatiska rapporter och all övrigt material som kan behövas för att använda detta system. Lite grötigt såhär i början men sakta men säkert faller bitarna på plats.

Det var en kort uppdatering om läget just nu, nu ska jag springa på lunch (ett äventyr i detta land). Jag återkommer snart med roliga anekdoter om England, vad jag gjort sedan sist och vad man kan roa sig med på fritiden här borta.

Vackra vyer i England!

//Linnea

“Vad gör du nu för tiden… varför hör du aldrig av dig?”

 Lite så känner jag just nu, det var (återigen) väldigt länge sedan jag skrev något här. Men nu har jag tänkt att ni ska få en lite update om vad som hänt på sistone.

Sedan vi hördes senast har jag avslutat mitt första projekt som trainee på Holmen, vilket var en spendanalys av våra två sågverk, Iggesund och Braviken. I analysen tittade jag samtliga stora kostnader förutom el och timmer, och syftet var dels att strukturera upp materialet och dels att finna besparingar och möjliga samordningar mellan sågverken. PÅ slutet av projektet blev det lite tajt om tid och jag jobbade parallellt med analysen av Bravikens sågverk och med att förbereda redovisningen/slutförande av projektet. Slutprodukten i projektet var förutom en väldig massa material relaterat till analysen en presentation som jag höll för ledningsgrupperna för de båda sågverken. Sammanlagt var det runt 15 personer som först lyssnade till min presentation och sedan deltog i en diskussion kring det fortsatta inköpsarbetet. Inspirerande, intressant och nyttigt var det att deltaga och lyssna. Det är självklart kul när folk blir inspirerade av något man gjort och vill fortsätta arbetet i samma riktning!

I och med projektavslutet var jag även färdig i Iggesund, och veckan innan jul tömde jag min lägenhet där uppe och flyttade hem. Under mitt nästa projekt, som börjar idag, kommer jag huvudsakligen att vara stationerad i Stockholm. Jag kommer dock att resa till och spendera tid både i Braviken och Hallstavik. Mitt nästa projekt tycker jag, som utbildad lärare, ska bli extra intressant. Jag ska nämligen vara med och ta fram utbildningsmaterial och utbilda användare i ett nytt inköpssystem. Än så länge är det fortfarande mycket som inte tagit form, men jag har börjat läsa på om systemet och övat på egen hand – först av allt måste jag ju lära mig själv.

Så ser läget alltså ut för mig just nu, och jag ser med spänning fram emot hur det nya projektet kommer att utveckla sig. Jag vet av erfarenhet att uppstarten av projekt (enligt min mening) oftast är svårast/knepigast när man befinner sig mitt i det. När man tittar tillbaka projektet i efterhand är det dock oftast där man lärt sig som mest. Vi får se om detta stämmer även denna gång.

Nedan följer lite bilder från hösten/vintern.

På besök på Bravikens sågverk med Holmens introduktionsprogram.

Jag testkör en timmertruck på Iggesunds sågverk

Takvandring med Holmens representanter på arbetsmarknadsmässor

Oj, jag läser här på bloggen och alla traineer som precis är klara med sina traineeperioder och det skulle man kanske kunna tro om mig också med tanke på hur lite jag skrivit här på sistone. Men det är faktiskt bara så att jag varit dålig på det, och helt inne i slutfasen av mitt första projekt. Jag redovisar projektet den 10 december och håller just nu på att sammanfatta allt material jag producerat och tagit fram till en presentation som ska ta ledningen med storm. Bara lagom mycket press där, känner jag 😉 Men samtidigt är det ju fantastiskt roligt.

Sedan sist har jag hunnit med både en traineeträff och en träff med introduktionsprogrammet. Traineeprogrammet innebär att alla traineer och aspiranter inom Holmen ses och arbetar kring ett speciellt tema. Denna gång var det organisationer, och vi pratade om hur vi ser på oss själva i en stor organisation. Vilken makt har vi och hur ska vi utnyttja den? Väldigt intressant! Vi var även på besök i Hallstavik och fick höra med om bakgrunden till de tråkiga neddragningarna.

Denna vecka har jag varit i Norrköping med introduktionsprogrammet, som är tillfällen för alla nyanställda att nätverka och lära sig mer om hela Holmen-koncernen. Den första dagen spenderades på Bravikens pappersbruk och vi fick höra allt om Holmen Paper. Idag har vi istället fokuserat på Holmen Timber, och varit på besök på Bravikens sågverk. Två intensiva men roliga dagar!

För tillfället är jag kvar i Norrköping, jag har möten här imorgon förmiddag och sen bär det av tillbaka till Stockholm. Jag lovar att uppdatera snart igen – och då även med bilder. Vi hörs!

En hel vecka har gått sedan sist, och jag får ärligt talat fundera lite på vad som hänt det gånga veckan. Jag har varit förkylt och gått runt lite grann som i en dimma, ständigt med en näsduk i hand och halstablett i munnen. Ingen höjdare men nu är det gjort och till nästa vecka hoppas jag vara frisk.

I veckan har jag jobbat på med mitt projekt, som jag tidigare berättat består det av att göra en inköpsanalys på två av våra sågverk. Jag börjar blir klar med det ena (Iggesunds sågverk) och har under veckan haft de sista mötena gällande det. Nu återstår analys av mina resultat och lite fundering kring hur produkten ska se ut, samtidigt som jag kickar igång arbetet med det andra sågveret (Bravikens sågverk). Jag inbillar mig, och hoppas, att det går snabbare när man gör något för andra gången. Samtidigt märker jag redan nu att sågverken är väldigt olika, Braviken är relativt nystartat och har en helt annan typ av inköpsmönster. Spännande, ska det bli!

I veckan har jag även hunnit med ett besök på en av kartongmaskinerna nere på Iggesunds bruk. Man kan tycka att det är konstigt att jag blandar hejvilt, sågverk och pappersbruk, men jag försöker helt enkelt se så mycket att verksamheten när jag ändå är på plats i Iggesund. Besöket på kartongmaskinen var jättekul. Jag jobbade ju på en pappersmaskin i somras och kunde både se stora likheter och stora skillnader i hur maskinerna och anläggningen fungerar. En kartongmaskin har till exempel 3 inloppslådor mot pappersmaskinens enda! Under en dag nera på kartongmaskinen hann jag med att se massatornen och maskinkaren, hela maskinen, efterbehandlingen, höglagret och tunneln till terminalen, pilotanläggning och smetberedningen. Mycket att ta in på en och samma dag men otroligt intressant och kul. Efterbehandligen var en av de roligaste platserna, det påminnde lite om tomtens verkstad där kartongen paketerades på en massa olika sätt.

Generellt tycker jag att anläggning på Iggeunds bruk är otroligt fin, de arbetar verkligen med kvalitet i alla led, och personalen otroligt trevlig. Var man än kommer finns det alltid någon som vill berätta om vad de håller på med, vilket verkligen berikar denna typ av besök. Tack!

Nästa vecka är det återigen dags för traineeträff, vilket jag vid det här laget har lärt mig är väldigt intensiva dagar. Vi hörs på andra sidan 🙂

 En lång vecka går mot sitt slut, och igår kom jag på mig själv med att tänka “åh, imorgon ska jag bara vara på kontoret hela dagen, vad skönt”. Det är en av det sakerna som får mig att verkligen älska mitt jobb – jag får vara med om så mycket att de dagar jag arbetar “som vanligt” på kontoret känns som välförtjänt vila. Sen ska jag ju i och för sig inte sticka under stol med att jag börjar bli lite lagom trött på allt tågresande. Men som sagt – upplevelser har varit lite av veckans signum.

 Jag började veckan i Iggesund, där jag var helt ensam på kontoret i två dagar. Det är nästan läskigt hur effektiv man kan vara när man får fokuser till 100 % på det man håller på med. Samtidigt tror jag att man skulle tröttna väldigt fort så jag är tacksam över att jag för det mesta har min kollegor på plats. Kvällarna ägnades som vanligt och körlektioner – men även middag, choklad och romatisk komedi med Sofia (en av traineerna i Iggesund). Redan på tisdag kväll var det dags att åka hem.

På onsdag morgon besökte jag nämligen min gamla skola och mitt gamla program, Civilingenjör & lärare på KTH. Jag fick träffa årets nyantagna studenter och pratade lite om studierna och vad man kan göra efter studierna. Det är inte så länge sedan jag stod där själv, och det var jättekul att höra hur de hade det. Som vanligt när jag ska prata är det alldeles för roligt och jag har svårt att sluta, så den blev det en språngmarsch till kontoret för att hinna i tid till nästa sak på agendan. Nämligen kick-off med det gäng som ska representera Holmen på olika arbetsmarknadsmässor och branschkvällar under det kommande året. Vi diskuterade bland annat kommunikationsstrategier, vår målgrupp och rekryteringsbehov. Nu känner åtminstone jag mig mycket tryggare i att möta studenter som är intresserade av Holmen, och det ska bli kul att komma ut på sådana event. Kanske ses just vi någon gång? Efter dagens diskussioner och genomgång väntade en spännande aktivitet – nämligen takvandring. Spana in bilderna längst ner!

På torsdag var det sedan dags att besöka den av Holmen svenska enheter som jag dittills inte besökt, Braviken. Jag började med att besöka pappersbruket och en av inköpskollegorna där. Han bjöd ner mig efter att vi pratat med varandra om lite jobbfrågor, och tyckte det var konstigt att vi inte hade setts. Sagt och gjort – jag skulle ändå förbi Norrköping och det var både trevligt och nyttigt att ses. Överallt känns det som man får ett väldigt varmt välkomnande och några bra råd på vägen. Sedan hann jag även med att besöka Braviken sågverk, som ingår i det projekt jag håller på med just nu. Jag är snart klar i Iggesund och ska nu göra samma sak på Braviken. Syftet med detta besök var dock bara att knyta lite kontakter och förklara vad det är jag sysslar med. Alla verkade väldigt nyfikna och det ska bli kul att arbeta med gänget i Braviken!

Vad jag har gjort idag behöver jag ju inte gå in på, det presenterade jag ju först av allt – suttit still! Väldigt skönt att ta det lite lugnt och jag har fått masssor gjort. Snart tar jag helg, med gott samvete.

Slussen från ovan!

Citytunneln

Kollegor på (inte så) hett plåttak!

Tre dagar till har gått och jag har hunnit med praktik/studiebesök på cellulosafakbriken på kartongbruket (Iggesund Paperboard) och på torken, justerverket och underhåll på sågen (Iggesunds sågverk).

Cellulosafabriken är den delen av bruket som tillverkar massan till kartongmaskinerna, och vi fick följa fiberns väg från ved till massa. Det är ganska svårt att få en fram insyn i denna process eftersom många saker är ganska farliga, luktar illa och är svåra att se utifrån. Vi fick dock se barktummorna, kokeriet, mesaugnen och en del av blekeriet. Det är en väldigt avancerad process som jag inte hänger med på till 100 % trots min kemibakgrund. Sofia, min traineekollega, har bättre koll på processen och ställde massor av bra frågor. Vi fick också chans att se den alldeles nya sodapannan som nyligen gått i drift här i Iggesund. Det är en rätt stor och häftig turbin! Dessutom fick vi se alla personalutrymmen runt omkring som är jättefräscha och ljusa, inte alls så man tänker sig att det är på ett bruk.

Igår hade jag en heldags praktik på sågverket, som började på torken. Torken och justerverket är virkets två sista steg innan det är klart och lämnar sågverket. I torken torkas virket i stora kammartorkar till den torkgrad som krävs för just det virket. Man kanske inte tycker att det är så mycket vätska i trä, men när man torkar 140 kubikmeter virke (så mycket som får plats i en kammartork) avgår minst 40 kubikmeter vatten. Det är en hel del, det! Det allra torraste virket torkas ner till endast 8 % vatten medan det minst torkade ligger på 18 %. Allt virke torkas i någon grad – annars får det inte exporteras.

Efter torkning går virket in i det som kallas justerverket, där det kvalitetsbedöms, kapas och förpackas. Kvalitetsbedömningen består dels av operatörer som tittar på virket när det passerar på ett stort band, och dels av en kamera och en avancerad algoritm. Kameran tar bilder på alla sidor av virket och med hjälp av en programvara analyseras färgskillnader i träet. Utifrån det kvalitetsklassas virket, och hela denna process tar bara ett par sekunder. Direkt efter kameran kapas virket till den längd som anses vara lämplig baserat på kvalitetsklass. Algoritmen kan välja på att göra en kort bräda med hög kvalitet eller en lång med lägre kvalitet – baserat på vilket pris vi kan få för det. Sedan sorteras virket baserat på längd och kvalitet och så fort en tillräcklig mängd av någon sort finns tillgänglig paketeras virket i nya staplar, emballeras och skickas ut till utlastningen.

I morse fick jag även möjligheten att besök gruppen som arbetar med underhåll på sågverket. Jag fick delta i ”morgonbönen”, det möte de har varje morgon för att diskutera mellan avdelningar, chefer och operatör vad som hänt och vad som måste ske i framtiden. Just idag var det dessutom stoppdag på såglinjen och vi fick titta på en av de reparationerna som genomfördes där. Väldigt spännande och man inser vilket enormt arbete underhållsavdelningen utför.

Tre nästan hela dagar med praktik har nu passerat och jag känner att jag har lärt mig massor. Jag har en betydligt bättre förståelse för hur sågverket fungerar på detaljnivå, vilket flöden som sker och hur de påverkar varandra. Jag har dessutom fått träffa en del av personerna som arbetar nere på sågen och har därmed utvecklat mitt kontaktnät. Nu känner jag dock att det är dags att köra på med mitt eget projekt igen några dagar, jag har saknat det 🙂

Hej igen,

Det var ett tag sedan nu, det har varit fullt upp med mitt projekt. Projektet har verkligen tagit fart nu, och det är riktigt riktigt roligt. Jag får ägna mig åt en blandning av siffror, analys och att träffa och prata med folk vilket passar mig utmärkt. Men förutom projektet är ju traineeperioden även tänkt att innehålla praktik och jag försöker få till så mycket som möjligt av den varan. Jag inser att det är just möjligheten att få gå på praktik som är en av vinsterna med ett traineeprogram, och att det kommer bli svårt att få till och ha tid med senare i arbetslivet. Dessutom är praktik en möjlighet för mig att vara ute i “verkligheten” i förhållande till det jag kommer att arbeta med. För att arbeta med centralt inköp krävs att man har koll på vad och vilka man arbetar för!

Det är dock en slump att det blivit så att denna vecka är en “praktikvecka”, men så är det. Det började idag med timmersorteringen på sågverket här i Iggesund och imorgon ska jag till cellulosafabriken på Iggesunds kartongbruk. Sen fortsätter det denna och nästa vecka.

Timmersorteringen på sågen är där allt börjar, där timret lastas av från lastbilar och tåg och sorteras innan det går in till sågen. Här i Iggesund har vi tre truckar och truckförare per skift som arbetar med att lasta av och flytta timret och två personer som kontrollerar timret. Förutom det finns mängder av smarta system som hjälper till. Varje dag anländer mellan 80-90 fulla timmerlastbilar och varje lastbil kräver tre stycker “gripar” för att tömmas. Det allra häftigaste med dagens praktik (förutom att själv få köra trucken) tycker jag var det GPS-system som förarna använder för att sortera virket från rätt fack till rätt välta och från rätt välta till sågbordet. Dessutom ser förarna varandras truckar på datorn och kan på så sätt veta var de har varandra även när de är dolda bakom vältorna, något som minskar risken för olyckor. Det var även intressant att få diskutera med förarna vad de anser vara viktigt när det kommer till truckarna, eftersom det är en av de frågor jag arbetar med i mitt projekt.

Jag ska försöka återkomma lite då och då under denna vecka och nästa med mina reflektioner från produktionen och “verkligheten”. Nedan kommer lite bilder på mina äventyr när jag fick köra den 75 ton tunga trucken idag.

Jag leker plockepinn med trucken.

Det är en ganska stor truck!

Jag har ju vid tidigare tillfälle lovat att berätta hur jag hamnade som trainee på Holmen, och har nu äntligen fått tid att knåpa ihop ett sådant inlägg. Här kommer det:

Jag har läst ett program på KTH som heter Civilingenjör och Lärare, där man på 5 år blir utbildad civilingenjör samt gymnasielärare inom det ämne man valt att inrikta sig på. För min del är det kemi. Under fjärde året på skolan kände jag att trots att jag läst väldigt mycket kemi så hade jag ingen koll alls på hur det såg ut i verkligheten – hur och vilka arbetar egentligen med kemi? Jag bestämde mig för att försöka hitta ett sommarjobb som innebar någon typ av arbete med kemi, vilket inte är det enklaste när man bo i Stockholm. Jag sökte bland annat ett jobb på ett laboratorium på pappersbruket i Hallstavik (ett av Holmens bruk) utanför Stockholm.

Tiden gick och jag hade nog nästan gett upp hoppet då telefonen till slut ringde (satt och pluggade till en alldeles speciellt jobbig tenta – minns det som om det vore igår). Det var chefen på laboratoriet på Hallsta Pappersbruk som ringde. Det jag minns allra starkast är att hon sa “bara så att du vet är det ingen finkemi, det är smutsigt, högljutt och hinkar med grisiga prover”. Det var inget som störde mig, även om jag vid det laget inte hade någon som helst bild av hur det skulle bli. Jag ska dock inte påstå att det var med något annat än blandade känslor som jag förberedde mig på att över sommaren “flytta” till Hallstavik. Planen var nämligen att jag skulle veckopendla.

Första dagen visade det sig att vi var 3 sommarpraktikanter på labbet, en kille som varit där tidigare och två nya tjejer (jag och Anna). Första dagen ägnades främst åt säkerhetsgenomgång, att hämta ut kläder och en rundvandring på bruket. Jag som aldrig varit i en industri förut gick runt med ögon stora som tefat. Mina arbetsuppgifter på laboratoriet kom att bli en sk. våtprovning, där man utför prover på ett antal steg i massaprocessen på bruket och jämför dessa med resultaten från verktyg som mäter samma sak online. Varje morgon var jag ute i bruket i ca 1 timme och gick runt till alla pappersmaskiner och hämtade prover, och befann mig sedan resten av dagen inne på laboratoriet. Orten Hallstavik var väl kanske inte det roligaste stället att spendera sommaren ensam, men med trevliga arbetskamrater och en utmanande jobb så var det övergripande betyget ändå helt klart positivt.

Till hösten började skolan igen och snart var det dags för exjobb. Jag funderade lite på att försöka göra något inom pappersindustrin, men fick sedan ett erbjudande på inom läkemedelsbranschen som passade väldigt bra till min utbildning och tidsmässigt – och hoppade på det. När exjobbet äntligen var klart, examen i hamn och det var dags att söka jobb. Men först skulle jag åka iväg på lite semester (man måste ju fira!). Innan jag åkte iväg kollade jag dock upp vad det fanns för traineeprogram att söka – eftersom jag visste att dessa ofta hade ganska tidiga ansökningsdatum. Jag tror att jag sammanlagt sökte 3 olika traineeprogam, varav ett var på Holmen. Anledning för att jag reagerade på just den här tjänsten som Projektledare inom strategiskt inköp som den kallades, var att det verkade vara en väldigt bred tjänst där jag dels kunde bidra med min kunskap som kemiingenjör och dels lära mig massor av nytt om inköp. Att det dessutom innebar arbete i projektform är något som jag vet passar mig väldigt bra. Sen måste jag ju erkänna att det faktum att tjänsten hade Stockholm som stationeringsort kändes väldigt bra, då jag trivdes i Stockholm och helst inte ville flytta.

Jag åkte iväg på semester, och en dag när jag stod nere i hamnen i Cannes på franska rivieran så ringer telefonen! De var från Holmen, och jag fick veta att jag och 8 andra var utvalda bland 150 sökande och skulle få komma på intervju på huvudkontoret i Stockholm. Jag fick även veta att det var de faktum att jag sommarjobbat på Hallsta som gjort att de reagerat på min ansökan och sedan hade jag fått väldigt goda lovord från mig chef där. Jag var så, så glad men samtidigt nervös.

Jag var ganska så nervös fram tills den dagen innan intervjun, men när jag vaknade på morgonen och skulle åka till intervjun var det som att jag inte orkade vara nervös längre, nu var det ju bara att köra! Jag träffade min blivande chef, traineeansvarig på Holmen och 2 blivande kollegor (i mitt fall en tidigare trainee). Att få träffa en av de tidigare traineerna, som haft exakt den tjänst jag sökte var otroligt bra eftersom man då kunde ställa precis alla frågor man undrade över. Jag tyckte inte att intervjun med chefen gick speciellt bra men de övriga var jag nöjd med. Jag var nöjd när jag lämnade Strandvägen den eftermiddagen – men var ganska övertygad om att jag inte skulle stå mig i den hårda konkurrensen.

På måndagen efter intervjun gick jag runt och tittade på klockan – hela dagen! När klockan slog 5 och det inte har ringt ännu gav jag upp hoppet. Klart att det inte känns kul, men jag gjorde åtminstone ett försök. Precis när jag i min besvikelse ska lägga undan telefonen (som varit klistrad i min hand hela eftermiddagen), så ringer det. Jag känner igen numret och inser direkt att jag fått det. JAG HAR FÅTT DRÖMJOBBET!